Syftet med denna uppsats är att kartlägga vilka översättningsstrategiersom tillämpats vid undertextningen från spanska till svenska av PedroAlmodóvars film Todo sobre mi madre (Allt om min mamma) samt attförsöka fastställa vilka funktionsförändringar dessa strategier för medsig. Analysen har i uppsatsen begränsats till vad som i uppsatsenbetecknas som grovt språk.53 textpassager innehållande grovt språk har hittats i filmen och 52 avdessa behandlas i analysen. De grova uttrycken har delats in i fem olikakategorier: könsord, ord för sexuell handling, svordomar, slang ochannat grovt språk.Vid jämförelsen av de spanska textpassagerna med motsvarandesvenska undertexter urskiljs tre olika översättningsstrategier: ordagrannöversättning, ersättning och strykning. Vidare har de språkligauttryckens effekt i undertexterna jämförts med den effekt sommotsvarande uttryck förmedlar i källspråket och graden av pragmatiskekvivalens mellan källspråkstext och målspråkstext har klassificeratssom total, partiell eller ingen.Undersökningen visar att ersättning är den mest använda strategin ide analyserade textpassagerna och att denna strategi medfört en totaleller partiell Pragmatisk ekvivalens i hela 94% av fallen.Strategin ordagrann översättning förekommer i 27% av deanalyserade textpassagerna och har i samtliga fall lett till totalPragmatisk ekvivalens. Strategin strykning förekommer endast vid fyratextpassager (8%) och tre av dessa har förts till kategorin ingenPragmatisk ekvivalens..

Sammandrag Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka strategier som har använts vid översättning av svenska invektiv till språken serbiska och kroatiska i den svenska filmen Män som hatar kvinnor, samt att beskriva de pragmatiska effekterna av dessa översättningar. En korpus bestående av de 49 textpassager som innehåller invektiv är studiens material. Tre frågeställningar är centrala för undersökningen. Den första berör vilka sätt som har tillämpats vid översättningsprocessen av invektiv. Den andra frågan är om de översatta invektiven är lika situationsanpassade på målspråken (serbiska och kroatiska) som på källspråket svenska.

Syftet med denna studie var att beskriva skillnaderna i sättet som lärandets innehåll behandlas i matematik under två lektioner i årskurs 4 om ekvivalens, samt titta på om det intentionella lärandeobjektet var förenligt med det iscensatta lärandeobjektet. Studien kommer även att titta på ifall eleverna lärde det som var intentionen med lektionen samt vilken invarians och variation som skapas under lektionen. För att besvara dessa frågor används learning study som en forskningsmetod i denna studie. Studien visar att grupp 1 inte erbjöds lika goda förutsättningar att erfara det som var intentionen med lektionen som grupp 2 gjorde. Resultatet visar också att skillnaderna var väldigt små mellan de båda grupperna, men att grupp 1 i stort sett endast hade förbättrat sig på uppgiften de undervisades om under lektionen.

Den här uppsatsen undersöker kännedom om och syn på pragmatiska språkstörningar bland lärare. Allt högre krav ställs på att kunna kommunicera och samspela med andra människor på ett skickligt och lämpligt sätt. I dagens informationssamhälle, med dess stora flöde av envägskommunikation, hamnar det goda samtalet, dialogen, på undantag. I dialogen lär man sig tidigt att använda språket på ett lämpligt sätt i en viss situation utifrån samhällets fastlagda normer. Intresset för pragmatik har ökat de senaste decennierna, och följaktligen intresset för pragmatiska språkstörningar.

Utgångspunkten för denna uppsats är egna översättningar av fem artiklar ur den brittiska tidskriften The Economist. Syftet med uppsatsen är att undersöka översättningsproblematik vid översättning av ekonomiska tidningsartiklar utifrån Werner Kollers fem ekvivalenskategorier: denotativ, konnotativ, textnormativ, pragmatisk och formell ekvivalens. För att begränsa ämnet för uppsatsen utgår analysen från tre analyskategorier: verb, stilfigurer och termer.Uppsatsen inleds med en redogörelse för några av det ekonomiska språkets karaktärsdrag och för Werner Kollers teorier. Därefter följer av en presentation av källtexter, tillvägagångssätt och uppsatsens syfte. I uppsatsens resultat- och diskussionskapitel tas relevanta och typiska problem upp som under arbetet uppkommit utifrån exempel från de översatta texterna, som först avhandlas separat.

En metafor är en bild som påvisar likheter mellan två till synes olika företeelser, och som har för avsikt att göra omvärlden begripligare och intressantare, eller för att framhäva eller dölja information. Metaforen bär således med sig två budskap ? innehåll och stil ? som avser att informera samt väcka en känsla hos mottagaren. Ur ett översättningsperspektiv är metaforer intressanta att studera då de dessutom är kulturellt bundna och representerar etablerade och bestående betydelserelationer som ibland inte finns i måltextkulturen.I den här studien har en cocktailhandbok undersökts på grund av dess många metaforer. Jag har fokuserat på att analysera översättningen av etablerade flerordigametaforer, och författarens stil ligger till grund för själva analysen av översättningensekvivalens.

Ämnet för denna uppsats är diskurspartiklarna well och indeed i Caitlin Morans How to be a Woman (2011) och dess svenska översättning Konsten att vara kvinna (2012). Syftet är att undersöka hur och om översättaren, Molle Kanmert Sjölander, har översatt dessa diskurspartiklar. Undersökningen fokuserar på vilka metoder, ord och formuleringar som har använts för att översätta well och indeed i måltexten. Med Nidas teori om formell och dynamisk ekvivalens som utgångspunkt diskuteras huruvida översättningarna kan betraktas som dynamiska. Studien innefattar också teorier om well och indeed samt vilka effekter en utelämning av dessa diskurspartik-lar i översättningen kan få.

I uppsatsen undersöks hur ett centralt tema i Mary Shelleys roman Frankenstein kommer till uttryck i Måns Winbergs svenska översättning. Ett särskilt stycke i originalromanen och ett antal exempel ur detta används som utgångspunkt för undersökningen av hur temat materialistisk livsåskådning överförs i översättninen..

I den här uppsatsen diskuteras en översättning av ett reportage från the Fens, på den engelska landsbygden. Originaltexten genomsyras av dialektala uttryck, geografiska egennamn och ord relaterade till landsbygdslivet. Översättningsmöjligheterna för dessa uttryck diskuteras i uppsatsen. Diskussionen kring översättningen, som görs med hjälp av exempel från källtexten, utgår från tidigare forskning, men även från personliga preferenser och val.Överföring av dialektala uttryck från ett språk till ett annat utgör den största delen av uppsatsen. Vid sidan av syftet med återgivande av talad dialekt i skrift, diskuteras även bland annat bortfall och kompensation vid översättning av dialekt.

Different abilities are of importance to pragmatics, there among hearing. Hearing impairment can affect language development and also pragmatic ability. The aim of the present paper was to study the pragmatic ability in terms of request for clarification in children with Hearing Impairment (HI) in conversation with children with no known hearing impairment, henceforth normally hearing (NH). The present study also describes requests for clarification sequentially in detail, and also highlights points where there may be observable differences between children with and without hearing impairment. Eight conversational pairs consisting of one child with HI and one NH child were studied.

I de exempel på presupposition vi möter i den språkvetenskapliga litteraturen är den presupponerade informationen så gott som alltid enkel, konkret, verifierbar och fri från värderingar. I det språk vi möter i vår dagliga verklighet är det däremot inte alls ovanligt att talare presupponerar information av en helt annan karaktär: den presupponerade informationen i (1)?(3) är både vag och kontroversiell, och vi kan anta att den har att göra med talarens åsikter..

Studien är en kvalitativt inriktad undersökning omfattande sex intervjuer med studenter och alumni vid ett lärosäte i södra halvan av Sverige, som har till syfte att identifiera och beskriva faktorer som gör arbetsgivare attraktiva för gruppen lärarstudenter. Frågeställningarna rör i första hand identifiering av betydelsefulla faktorer i valet av arbetsgivare. Forskningsprocessen har i stora delar varit induktiv och de teoretiska analysverktygen har därför valts sedan det empiriska materialet redan framkallats. Som utgångspunkt för den teoretiska analysen har använts epistemologisk identitetsteori (Demerath), psykologiska kontrakt (Rousseau) och pragmatisk rationalism (Hodkinson & Sparkes). Delar av den teoretiska analysen har gjorts utifrån Bourdieus teorier om habitus och sociala strukturer.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur elever i skolår tre resonerade kring likhetstecknet när de löste pre- algebraiska uppgifter. För att kunna besvara vår frågeställning valde vi att göra en observationsstudie där eleverna fick sitta i grupp och lösa de olika uppgifter vi givit dem. Sju grupper observerades med tre elever i varje grupp och resultatet från vår studie visade att det fanns tre dominerande sätt att se på likhetstecknet. Det fanns de elever som såg likhetstecknet som ett resultattecken, de som kopplade ihop likhetstecknet med ett räknesätt och de som menade att likhetstecknet stod för ekvivalens. Vidare visade det sig att de elever som uppfattade likhetstecknet som ett resultattecken eller ett tecken som var kopplat till ett räknesätt hade svårt att lösa flertalet av de uppgifter vi givit dem..

Anthony Burgess roman A Clockwork Orange är en dystopi som speglar ett samhälledär ungdomens demoralisering och statens försök att motarbeta denna bara leder tillytterligare våld. Romanen har diskuterats flitigt genom åren, inte minst efter StanleyKubricks filmatisering Clockwork Orange och de våldsamma scener som förekommeri denna. Författarens intention med romanen var att lyfta fram de problem isamhället som han ville belysa och ett av Burgess viktigaste redskap var det fiktivaslangspråket nadsat som spelar en central roll för romanen som helhet samt för attvisa hur man kan använda språket för att påverka läsarna och deras intryck.Syftet med uppsatsen är att jämföra originaltexten med dess svenska översättningmed fokus på nadsat. Denna komparativa studie försöker besvara frågan hur mansom översättare kan återge ett fiktivt slangspråk. I analysen undersöks CajLundgrens svenska översättning av nadsat i A Clockwork Orange (2013) med fokuspå ekvivalens.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? hur identitet tillskrivs svenskar i olika la?nder i va?rlden, beroende pa? vilken situation de befinner sig i. Uppsatsens problemomra?de bero?r identitetsskapande processer da?r ma?nniskor av olika nationaliteter mo?ts och agerar med varandra. Jag utga?r fra?n Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori som beskriver fo?rha?llandet mellan differens och ekvivalens kopplat till hur identitet tas i anspra?k.